Göteborgs likheter med Hamburg borde göra oss misstänksamma snarare än entusiastiska

Under helgen har Gustaf Adolfs torg i Göteborg intagits av organisationen Hamburg on Tour för att få agera plats för marknadsföring av staden Hamburg. Organisationen, nån sorts motsvarighet till ”vårt” Göteborg & Co väljer varje år en stad att besöka, år 2015 var det Köpenhamn för att där lyfta fram Hamburg som lämpligt resmål. Sedan början av år 2016 har organisationens facebook-sida postat regelbundet med kuriosa om Sverige och bl a tipsat om svensk film ”i Hamburg”.

hamburgontour-ove

 

Göteborgsposten rapporterade glatt om hur arrangemanget på Gustaf Adolfs torg bestod av, de självklara inslagen, gatukonst, foodtrucks och musikuppspelningar för att locka Göteborgare till att besöka Hamburg. De pekar också plikttroget på de stora likheterna mellan Göteborg och Hamburg som två stora hamnstäder samt också ”andrastäder” i sina respektive länder. I centrum för marknadsföringen står den kommande invigningen(nu planerad till 2017) av Hamburgs nya konserthall Elbphilharmonie. Ett spektakulärt bygge i Hamburgs ombyggda hamnområde HafenCity som börjades byggas år 2007 med en planerad budget på hela 77 miljoner euro (). Från början skulle konserthallen stå färdig för invigningen till år 2010 men på grund av förseningar i projektet (som drivits av organisationen Rege Hamburg, en organisation särskilt startad för att realisera kommunala byggprojekt) så är bygget fortfarande igång och den slutliga kostnaden för projektet tycks landa på absurda 789 miljoner euro (!). Göteborgspostens rapportering avslutas med den nästan hotfulla strofen.

Något liknande har inte Göteborg att erbjuda. Inte ännu i alla fall.

Marknadsförandet av Hamburgs landmärkesbyggnad Elbphilharmonie innehåller något närmast tragikomiskt. Motiveringen till byggandet av den här typen av postindustriella monument är att de just ska användas för att lansera en ny bild av staden de byggs i, likt Turning Torso i Malmö eller Karlatornet i Göteborg. Bilder och silhuetter av byggnader (tillsammans med diffusa ”events) ska få utländska investerare att glömma städernas förflutna som industri- och hamnstäder och bli mer intresserade av att investera i städerna. En central ingrediens i den nyliberala stadspolitik som också inkluderar slutna fastighetsmässor (länk till OH) och kommunala stadsutvecklingsbolag (länk till OH). En stadspolitik som, med urbanforskaren Ståle Holgersons ord, blir mer och mer dödfödd och desperat. Nu måste också marknadsföringen marknadsföras, så att vi inte tänker för noggrant på att den kan komma att kosta så mycket som 7,5 miljarder svenska kronor i offentliga medel.

 

Hamburg_Hafencity_Magellanterrassen

Området HafenCity i Hamburg där den dyra konserthallen håller på att byggas. Tämligen lik Lindholmen i Göteborg där Karlatornet ska ligga.

I Hamburg har det skenande Elbphilharmonie-projektet fått resultatet att staden kommit att bli ett centrum för en proteströrelse mot gentrifieringsprojekt och korruption. Något som såklart inte syns i ”Hamburg on Tour”. Transparensaktivister i Tyskland har dessutom lyckats driva igenom att alla offentliga handlingar rörande ”frågor av särskilt allmänt intresse” måste publiceras i en särskild transparensportal på kommunens hemsida så att aktivister och allmänhet får lättare att granska affärer och projekt i staden. Det har redan gett resultat i att det kom att krävas en lokal folkomröstning i Hamburg för att godkänna huruvida staden skulle tillåtas ansöka om att få arrangera olympiska spel år 2024. ”Lite oväntat” för den politiska ledningen i staden så röstade befolkningen nej och staden tvingades dra tillbaka sin ansökan.

I Göteborg är den politiska ledningen också pressad av granskningar och krav på insyn i toppstyrda politiska projekt såsom de ständiga resorna till MIPIM, byggandet av Västlänken, ”utvecklingen” av Nya Kvillebäcken och det pågående arbetet med stadens första skyskrapa Karlatornet. Liksom i Hamburg ser vi ett samförstånd mellan politik och näringsliv som helst vill förändra staden i fred och vars förändring mest tycks leda till tomma kommunala skrytprojekt och uteblivet engagemang i att minska ekonomisk polarisering och segregering.

Kunskapen från den politiska organiseringen i Hamburg visar tydligt att den stadens stadsutvecklingspolitik inte är ett politiskt föredöme för svenska hamnstäder att ta efter.

Sprid ordet!Share on FacebookTweet about this on TwitterPin on Pinterest

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *