Älvstranden sträcker sig numera till Masthugget

I måndags kom en pressrelease från Älvstranden Utveckling AB att de planerar en ny stadsdel vid Masthugget. Vi har tidigare skrivit om Älvstranden Utveckling och deras roll i planeringen av bygget av lägenheter i Frihamnen och Kville här. För att försöka förstå hur den nya stadsdelen ska utformas och vilken roll den spelar i stadsutvecklingen i Göteborg i stort så går vi tillbaka och ger en kort historia över Älvstranden Utveckling AB.

Sedan mitten av 90-talet äger Göteborg Stad ett exploateringsbolag som haft i uppdrag att förvalta mark som kommunen äger kring Eriksberg och Lindholmen. Området var tidigare anläggningar och bostäder kopplade till varvsindustrin i Göteborg. Bolaget kom att arbeta med att hitta nya användningsområden för fastigheter i området och i samband med detta lanserades en ny beteckning för området: Norra Älvstranden. Namnet på exploateringsbolaget blir därför Norra Älvstranden Utveckling AB. 1

Omvandlingen av stadsdelarna Eriksberg och Lindholmen ses som lyckade av staden. Eriksberg är numera ett lyxigt bostadsområde vid vattnet och Lindholmen ett flådigt kontorsområde. Exploateringsbolaget får ansvar att göra liknande omvandlingar av andra närliggande områden. Kvillebäcken och Backa knyts till området Norra Älvstranden. På exploateringsbolagets hemsidan kan man läsa att ”Staden ska knytas samman över älven”. Över älven syftar på att centrum på fastlandet ska spridas över till Hisingen. Inte att den typen av stadsdelar som finns på Hisingen ska spridas till den andra sidan av älven.

Norra Älvstrandens arbete i Kvillebäcken resulterar i byggandet av området ”Nya Kvillebäcken”. Området medför en gentrifiering där en stadsdel (med lagerlokaler, lunchrestauranger och butiker) rivs för att ge plats åt dyra nybyggda lägenheter. Göteborg har en hög bostadsbrist och det behövs byggas bostäder men en försvinnande liten del av de som söker bostad har råd att betala hyrorna i Nya Kvillebäcken. Som vi tidigare skrivit så kostar en enrumslägenhet i området 6000-8000 kr i månaden. Det höga hyrorna kommer också över sikt leda till hyreshöjningar på de redan existerande hyreslägenheterna i området. För fastighetsägarna är det hela en vinstaffär då värdet på mark och fastigheter ökat.

Även på andra sidan älven finns det också utrymme för ”utveckling”. Norra Älvstranden Utveckling blir 2006 Älvstranden Utveckling AB då exploatering ska ske även på Södra Älvstranden (bl a Gullbergsvass). Sedan dess har även Ringön och Frihamnen lagts till bolagets ansvar.

Så åter till måndagens pressmeddelande om Masthuggskajen. I pressmeddelandet kan vi se hur man återigen presenterar en redan befintlig del av staden som ”en ny stadsdel”:

Masthuggskajen är en helt ny stadsdel som kommer att ligga mellan Järntorget och Stigbergsliden, från Första Långgatan ner till vattnet. Den nya stadsdelen ska bli ett uttrycksfullt och hållbart innerstadsområde av blandad karaktär. Området kommer att vara rikt på mötesplatser och erbjuda ett levande gatuliv med ett attraktivt utbud av kontor, bostäder, handel, nöjesliv, kultur, service och hotell, i ett nytt centralt läge precis intill älven. 2

norra-masthugget-vision3_946x358
bilden tagen från Älvstranden Utveckling AB

I dagsläget är stadsdelen (som ungefär sträcker sig från Esperantoplatsen till Stigsbergsliden) en ganska otillgänglig del av Göteborg med kontor och kajplatser. Så det är välkommet att anstränga sig för att utnyttja området bättre. I en stad som präglas av enorm segregation och bostadsbrist kan man dock fråga sig om kontor och kommers är det bästa användningsområdet för ”Nya Masthuggskajen”?

Vi vet inte så mycket mer än det som står i pressmeddelandet men konstaterar, i minst med Älvstranden Utvecklings historia som bakgrund, att vi behöver vara vaksamma kring hur planeringen av området fortskrider. Vad kommer det innebära för de offentliga utrymmen (Masthuggstorget, Järntorget m.m.) som idag ofta används för demonstrationer och manifestationer? För vem planeras Masthuggskajen?

1. http://alvstranden.com/om-oss/historik/
2. http://aktuellt.alvstranden.com/team-kanoziaf-ska-hjalpa-oss-att-utveckla-masthuggskajen/

Studiecirkel Urban Express

I slutet av förra året släppte moderaternas förre pressekreterare Per Schlingmann och ekonomen Kjell A. Nordström sin bok Urban Express. Boken handlar om handlar om att ”det urbana är det nya svarta”. Städer spelar, enligt Schlingmann och Nordström, en unik roll i vår samtid. De samlar den kunskap och kreativitet som krävs för att navigera en oförutsägbar värld. Boken lovar hjälpa dig att hantera städer, världen, vild kunskap och lite annat.

Vi känner igen temat och tonfallet sedan tidigare. Staden är inte längre en plats vi bor och lever i utan framförallt en funktion för tillväxt och mervärdeproduktion. Städerna, i högre utsträckning än nationerna, konkurrerar sinsemellan om kapital och kompetens. Vi skrev om detta redan år 2010 i vår text ”Evenemangstaden och den globala ekonomin”. Finns återpublicerad på Ohyresrätten här.

Boken har fått ljumma till negativa recensioner på kultursidor, men budskapet har pumpats ut genom föreläsningar på Fastighetsdagarna, Handelskammardagen och Kungliga vetenskapsakademins seminariedag ”Kvinnorna tar ledningen”.

Vi vill inte delta i den kör som påstår att Schlingmann är något slags borgerligt PR-geni. Likväl har det visat sig att han tidigare haft fingret på pulsen när det gäller att avgöra hur de borgarextrema vindarna blåser. Den nutida borgarextremismens säregenhet är att den ompaketerar klassisk högerpolitik i ”mjuka” budskap. Syftet är dock det samma som alltid: ackumulation av mervärde genom exploatering eller fråntagande.

Det finns ett behov att läsa och lära oss argumentera mot denna borgearextremistiska stadspolitik. Vi i Allt åt alla Göteborg anordnar därför en studiecirkel i boken med start måndagen den 2:a februari. Facebook-event finns här

Intervju med Alla ska kunna bo kvar!

År 2015 innebär startskottet för organisationen Alla ska kunna bo kvar. En organisation som jobbar med fakta om renoveringar av miljonprogrammet och renovräkningar. Vi har gjort en kort intervju med ASKBK som följer här!

Vad är Alla ska kunna bo kvar och hur bildades ni?
Alla ska kunna bo kvar (ASKBK) har bildats ur kampen på Pennygången för att alla ska kunna bo kvar i samband med Stenas planerade renoveringar. Vi insåg tidigt att frågan gällande renovräkningar i allmänhet och i miljonprogrammet i synerhet inte är isolerad till enskilda områden. Allt detta händer i en nationell kontext vilket gör att problematiken måste lyftas till en nationell och politisk nivå.

Vad/vem hindrar alla från att kunna bo kvar och varför?
När en fastighet ska renoveras passar många fastighetsägare på att samtidigt höja standarden i lägenheterna vilket leder till kraftigt höjda hyror. Även om renoveringen i sig är välkommen leder standardhöjningarna till att många mot sin vilja måste flytta från området. (därför uppstår protester). Det är främst ensamstående, pensionärer, ungdomar och de med låga inkomster som trängs undan. Dessa människor flyttar då till områden som ännu inte har renoverats som i regel är områden med låga snittinkomster och sämre skolresultat – vilket skapar en än mer segregerad stad. På detta vis får vi en grupp “urbana nomader” som tvingas leva med osäkra boendevillkor.
Rådande paradigm inom stadsutveckling och så som lagarna har tolkats möjliggör för fastighetsägare att agera på det här sätter – med resultatet att alla inte kan bo kvar.

Hur ska vi arbeta för att se till att alla kan bo kvar?
Det vi vill göra med ASKBK är att lyfta den sociala aspekten på renoveringsfrågan. I slutändan är detta en strukturell fråga som inte kan lösas med att titta på “goda exempel” (som t.ex. fd bostadsminister Attefall förespråkade). Idag är systemet riggat så att fastighetsägarna alltid kan göra som de vill på de boendes bekostnad – oavsett sociala konsekvenser.
Vi vill därför arbete för att renoverinsgfrågan ska diskuteras med utgångspunkt i de som faktiskt bor i området – renoveringar skall handla om hur man säkerställer kvalité för alla och hur vi ska renovera så att alla kan bo kvar.

Vad har ni för planer för våren?
Under våren kommer vi att anordna en debatt bl.a. ihop med Okidoki arkiteker (25 mars). Vi kommer också att, tillsammans med andra grupper, jobba med en antigentrifieringshhandbok med praktiska tips för hur du ska ordna motstånd i ditt lokala område. Under Almedalsveckan i sommar kommer vi också att anordna seminarier med fokus på lokal bostadskamp.

Om Frihamnen och fastighetsägarna

Ohyresrätten är tillbaka efter ett kort juluppehåll! Sedan i december har det figurerat lite nyheter om byggandet av nya bostäder i Frihamnen vi tänkte passa på att kommentera.

Det är inte helt enkelt att fatta sig kort om Göteborg Stads stadsutvecklingsplaner. Försöker man sätta sig in i frågan förlorar man sig snabbt i röran av kommunala bolag, projekt, visioner, älvsrumsevenemang och soppluncher. Det finns ett myller av organisationer och verksamheter som heter ungefär samma sak (Vision Älvstaden, Projekt Centrala Älvstaden, Älvrummet, Utveckling Norra & Södra Älvstraden m.m.). Dessutom kryllar all officiell information av intetsägande begrepp som öppenhet, dialog, events, utbyte, hållbarhet, kreativitet och så vidare.

Informationen på sidor som centralaalvstaden.nu, alvstaden.goteborg.se och alvstranden.com kan sammanfattas på följande sätt:
• Staden ska utvecklas
• Det ska generera tillväxt
• Fyrahundraårsjubileet av Göteborg år 2021 är ett viktigt tidsmål.

Göteborg stads tidigare arbete med att ”utveckla” staden har mötts av hård kritik. Sen drygt tio år tillbaka har staden, genom sitt kommunala bolag Älvstranden Utveckling AB, aktivt drivit en gentrifiering av stadsdelarna Eriksberg, Lindholmen och Kvillebäcken på Hisingen. Med ett övergripande mål att exploatera värdet på kommunens mark så har nya och dyra bostäder byggts i områdena. I Kvillebäcken kostar en nybyggd enrumslägenhet mellan 6000-8000 kr i månaden (1). Hyror som över tid även kommer höja hyrorna på de befintliga lägenheterna kring Vågmästareplatsen samt ger ökade möjligheter för s.k. renovräkningar (när bostadsbolag genom oönskade och omfattande renoveringar försöker göra sig av med hyresgäster som inte har råd att betala).

Kritik har även framkommit rörande hur Älvstranden Utveckling jobbar. För ungefär ett år sedan släpptes en granskningsrapport (av bolaget) där det riktades skarp kritik mot att bolaget brast i den interna styrningen samt inte klarade att visa upp viktig dokumentation för personalhantering och inköp. (2)

Parallellt med stadens misslyckande har en motståndsrörelse vuxit fram mot den oroväckande bostadsutvecklingen i Göteborg. En rörelse av boendenätverk och politiska grupper. Den samlade kritiken har satt press på staden att, i alla fall till viss del, ändra fokus på sina exploateringsprojekt. När nu Frihamnen ska byggas om har staden beslutat att en fjärdedel (2500 av totalt 10 000 bostäder som ska vara klara till 2035) av de planerade bostäderna ska ha en hyra anpassad för att människor med lägre inkomster ska ha råd att bo där. Hyresnivån ska låsas, genom avtal, på omkring 15 år. (3)

Försöket att garantera en fjärdedel bostäder med rimlig hyra är något vi ser positivt på. Främst ur synpunkten att politisk organisering kring bostadsfrågor och stadsplanering skapat ett tryck och bidragit till förändring. Däremot är den förändring som förslaget i praktiken innebär alldeles för litet. Av alla planerade bostäder utgörs alltså endast hälften av hyresrätter och det är endast hälften av de hyresrätterna som byggs för hushåll med normal inkomst. Resterande 75% av Frihamnen kommer likt Lindholmen, Eriksberg och Kvillebäcken att byggas för den övre medelklassen.

Privata fastighetsbolag har mobiliserat medialt mot stadens initiativ. Organisationen Fastighetsägarna har under året flera gånger uttalat sig negativt om förslaget. Redan när förslaget presenterades i våras var de kritiska mot att politiken lade sig i hyresnivåerna, därefter larmades man om att rimliga hyror skulle få investerare att fly Göteborg. (4)(5) I december när det presenterades vilka bolag som skulle få bygga på Frihamnen gick Fastighetsägarnas VD Charlotte Andersson ut med ett eget förslag om hur normalinkomsttagare ska kunna betala höga hyror. (6)

– Vi tycker att man ska ge bidrag till individer istället för till bostäder. Vi har föreslagit att kommunen ska använda pengarna från markförsäljningen och använda som ett extra bostadsbidrag. Då kan resurssvaga bo i exklusiva lägenheter vid vattnet, säger hon.

Bidrag av den här typen är inte bidrag till s.k. ”resurssvaga” utan subventioner till fastighetskapitalister som vill ta ut högre hyra än boende har råd att betala. Fastighetsägarna vill ha offentlig hjälp för att upprätthålla en bostadsmarknad präglad av fastighetsspekulation som endast gynnar de som bygger och hyr ut.

Utspelet från Fastighetsägarna kan tyckas fräck men är egentligen inte så konstigt. De representerar de privata vinstintressena på fastighets- och bostadsmarknaden, vinstintressen som står i rak motsats till intressen hos de som hyr och bor. Fastighetsägarna är dessutom vana att få som de vill, stadspolitiken handlar allt som oftast om olika metoder för att göra fastighetskapitalisterna så glada som möjligt. En politik som nu hotas av en brokig men växande stadskampsrörelse.

Slutsatsen för oss är att vi måste se frågan om Frihamnen som en del av en större konflikt. En konflikt mellan de som betalar för boende och de som bygger, äger och hyr ut bostäder. Fastighetsägarnas uttalanden vittnar om att vi inte delar intressen med fastighetskapitalisterna. Vi behöver gemensamt ägda bostäder för gemensamma intressen.

(1) http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=104&artikel=5568190
(2) http://www.vartgoteborg.se/prod/sk/vargotnu.nsf/1/ovrigt,revisionskritik_mot_alvstranden_utveckling
(3) http://www.gp.se/nyheter/goteborg/1.2379448-frihamnen-forst-med-billiga-hyresratter
(4) http://www.gp.se/nyheter/debatt/1.2384572-kommunens-hyresexperiment-riskerar-sla-bakut
(5) http://www.hemhyra.se/vastra-gotaland/fastighetsagarna-befarar-att-investeringarna-flyr
(6) http://www.etc.se/inrikes/forsoker-stoppa-projekt-med-billiga-hyresratter